Debattartikel: Friskoledebatten har blivit en Grotesco-sketch

Opinionsbildare och ledande politiker som är kritiska mot friskolor skyller alla möjliga problem på oss och helst på skolkoncerner. Nu påstås vi vara anledningen till fler fula skolor. Det är naturligtvis fel och pekar på okunskapen och den låga nivån i debatten.

Friskolor byggs för att passa elever och lärare

Nyligen påstod opinionsbildaren Linnea Lindquist att skolans finansieringssystem gör det mer lönsamt att bygga sämre skolmiljöer. Hon hakade på utbildningsminister Simona Mohamssons (L) orimliga utspel på samma tema. Det är ett häpnadsväckande resonemang. Med en grundläggande förståelse för ekonomiska samband blir det tydligt hur friskolekoncernerna bidrar till nya pedagogiska skolmiljöer och starkare välfärdsutbud för kommunerna.

När någon påstår att kommuner väljer de billigaste lösningarna för sina skolor för att undvika att behöva kompensera friskolor, vittnar det om en verklighetsbild från ett parallellt universum. Lika felaktig är bilden av att friskoleaktörer systematiskt skulle välja undermåliga lokaler i butikslägen eller industrifastigheter utan hänsyn till stadsplanering eller elevers rätt till en god utbildningsmiljö.

Sveriges tre största friskolekoncerner – AcadeMedia, IES och Atvexa – har under de senaste fem åren byggt eller totalrenoverat 30 grundskolor, med en investeringskostnad inklusive hyresåtaganden på närmare sex miljarder kronor. Lokalerna är byggda för att passa elever och medarbetare. Skolorna har ritats av skickliga arkitekter och planerats i nära dialog med kommunerna.

420 000 elever har valt en friskola

Atvexa investerar just nu, tillsammans med ett privat fastighetsbolag, omkring en halv miljard kronor i Täby i en ny grundskola. I Norrtälje har vi nyligen byggt en ny skola som uppskattas av elever och vårdnadshavare – inte minst för sin arkitektur och funktion.

Skolpengen från kommunen täcker den löpande verksamheten – undervisning, elevhälsa, läromedel, måltider och hyror. Den täcker däremot inte de betydande investeringar som krävs för att bygga nya skolor, utan dessa tas av privata aktörer. Kommunen ersätter oss över hyresavtalets hela löptid, vilket möjliggör investeringar i annan välfärd som äldreomsorg eller idrottsanläggningar. På så sätt används skattepengarna mer effektivt, samtidigt som kommunerna slipper ta den finansiella risken.

Man måste också komma ihåg att 420 000 barn och elever aktivt har valt en fristående förskola eller skola. Det är ett tydligt uttryck för att många familjer efterfrågar alternativ och pedagogiska miljöer som passar deras barns behov.

Allt är inte friskolornas fel

Därtill kommer 50 000 medarbetare som har valt friskolor som arbetsgivare. För dem är arbetsmiljön avgörande och våra investeringar i nya och moderna skolor bidrar till detta. Undersökningar visar att medarbetare i friskolor ofta upplever högre trivsel än i kommunala verksamheter. Det kan delvis förklaras av bättre lokaler, men också av kortare beslutsvägar och större handlingsutrymme.

Internationella kunskapsmätningar visar dessutom att elever i friskolor i genomsnitt når längre i sin kunskapsutveckling, motsvarande ungefär ett läsår, även när man tar hänsyn till socioekonomiska skillnader.

När friskolor utmålas som orsaken till en rad samhällsproblem – från skolbyggnaders utformning till betygsinflation, segregation, kriminalitet och arbetsmiljö – blir bilden både förenklad och missvisande. Jag kan inte låta bli att tänka på humorgruppen Grotescos sketch ”Det är bögarnas fel”. Jag gillar humor och Grotescogänget är duktiga, men friskoledebatten är ingen sketch. Det är dags att utgå från verkligheten, det är 420 000 barn och elever värda.

Johan Kyllerman vd Atvexa

Debattartikel är publicerad i Altinget den 24 mars 2026