Debattartikel – Låt inte elevernas skolgång bli priset för regeringsmakten

En sänkning av skolpengen för elever i friskolor får inte bli en eftergift för att säkra regeringsmakten. Partier som är beredda att betala det priset måste först svara inför familjerna som berörs: Vilka skolor riskerar att stänga, vart ska eleverna ta vägen och vem tar ansvar för deras undervisning?

Skolpengsutredningen föreslog 2025 ett avdrag på 6 procent av grundbeloppet, som är den huvudsakliga ersättningen per elev till fristående skolor. Socialdemokraterna vill gå ännu längre och har sagt 8 till 11 procent.

Det ska jämföras med att friskolebranschens nettomarginal efter skatt var 2,3 procent 2024. I regeringsförhandlingarna kan procentsatserna bli föremål för kompromisser, men för en rektor avgör det hur många behöriga lärare skolan har råd att anställa och vilket stöd eleverna kan få.

Vi i Almega Utbildnings styrelse tar kritik mot vår bransch på allvar. Det har funnits aktörer som satt kortsiktiga intressen framför elevernas utbildning. Det har skadat förtroendet även för skolor som år efter år ger eleverna en utbildning av hög kvalitet.

Samtidigt ser skolornas ekonomiska förutsättningar väldigt olika ut. Många huvudmän använder idag överskott från starkare verksamheter för att stödja skolor med större utmaningar och svagare ekonomi. För skolor som redan har små ekonomiska marginaler riskerar en sänkt skolpeng att göra det ännu svårare att få ekonomin att gå ihop.

Vi föreslår nationella regler för hur skolpengen beräknas och en redovisning som gör det möjligt att följa pengarna. Ersättningen ska ta hänsyn till elevernas socioekonomiska förutsättningar och stödbehov samt kostnaderna för att driva skola i glesbygd. Kommunernas faktiska merkostnader för att erbjuda skolplatser när elevantalet förändras ska ersättas särskilt, istället för genom generella avdrag på friskoleelevernas skolpeng.

Våra 800 medlemmar driver 2 174 skolor. I en enkät som Sweco genomförde på vårt uppdrag uppgav 48 procent av de svarande att de inte har möjlighet att driva verksamheten vidare med 6 procent lägre skolpeng.

Det är skolornas egna bedömningar, ingen prognos över hur många som faktiskt kommer att stänga. Men svaren kräver en ordentlig prövning av vilka skolor som är sårbara och vad en sänkning skulle innebära för deras elever.

Även skolor som kan fortsätta behöver få ekonomin att gå ihop. Ett inkomstbortfall kan kräva färre anställda, större undervisningsgrupper eller mindre utrymme för stöd.

Mindre skolor har färre klasser att fördela sina kostnader på. Det går inte att ta bort en del av en lärare eller ett klassrum och räkna med att undervisningen fortsätter som förut. För elever i resursskolor kan ett påtvingat skolbyte dessutom innebära att en fungerande skolgång bryts efter år av svårigheter, eller leda till hemmasittande.

I glesbygden kan nästa skola ligga flera mil bort. Då innebär en nedläggning längre resor och mindre tid för fritid och familj. Det kan påverka barnfamiljers möjligheter att bo kvar. De partier som säger sig värna landsbygden behöver förklara hur de tänker säkra dessa skolors förutsättningar innan de skriver under en uppgörelse om sänkt skolpeng.

Utredningen öppnar för att kommuner vid särskilda skäl ska kunna avstå från avdraget. Men en möjlighet till undantag är ingen trygghet för en skola som planerar bemanningen inför kommande läsår. Kostnaderna för att driva skola med litet elevunderlag och långa avstånd behöver få genomslag i finansieringen, oavsett huvudman.

Skolpengsutredningen behöver kompletteras med en samlad analys av konsekvenserna för skolor och elever. Om den tillträdande regeringen ändå väljer att gå vidare med ett generellt avdrag måste regeringen redovisa följderna för undervisningen, vilka skolor som riskerar att stänga och hur kommunerna kan ta emot eleverna.

Kalkylen behöver omfatta personal, lokaler, särskilt stöd och skolskjuts samt hur elevers rätt till att välja skola påverkas.

Skolor med allvarliga brister ska möta skarpa krav och ytterst kunna förlora sitt tillstånd. Som företrädare för branschen står vi självklart bakom de kraven. Vi förväntar oss motsvarande noggrannhet av politiker som radikalt vill förändra villkoren för alla fristående skolor.

En regeringsuppgörelse befriar inget parti från ansvaret för följderna. Den som skriver under en sänkning av skolpengen måste också kunna möta eleverna vars skola får färre lärare eller tvingas stänga. De har rätt att få veta hur deras utbildning ska bli bättre av beslutet.

Låt inte elevernas skolgång bli priset för regeringsmakten.

Almega Utbildnings styrelse

• Marie Pilfalk, Ordförande Almega Utbildning. Broholmskolan i Lidköping
• Marcus Strömberg, Vice ordförande Almega Utbildning. AcadeMedia
• Niklas Ahlström, Utvecklingspedagogik
• Cecilia Carnefeldt, Kunskapsskolan
• Karin Johansson, Styrelseledamot
• Lars Jonsson, Internationella Engelska Skolan
• Mikael Karlsson, Lärandegruppen i Sverige
• Johan Kyllerman, Atvexa
• Lena Lingman, Hudikskolan
• Joakim Ollén, Kunskapsporten
• Jan Rosman, Agapeskolorna / Kristna friskolerådet
• Lotta Smith, Cedergrenska
• Malin Stjernman, Fridaskolorna

Debattartikeln publicerades den 10 november 2026 i Sydsvenskan.