Debattartikel: Friskolor försvinner om förslagen blir verklighet

Många är påståendena om friskolor i Sverige, debatten har pågått länge och blivit alltmer ideologiskt uppskruvad. Att åtgärda de riktiga problemen i svensk skola – att en hög andel elever inte når gymnasiebehörighet efter grundskolan eller tar en gymnasieexamen – har dessvärre åsidosatts.

Över 430 000 barn, elever och deras föräldrar har aktivt valt en friskola. Och i nationell offentlig statistik kan vi se att eleverna i friskolor presterar bättre både på nationella prov och i Pisa-undersökningar. Även med hänsyn tagen till socioekonomiska förutsättningar är friskoleelevers kunskapsresultat bättre. De är också nöjdare, upplever större arbetsro och trygghet. Föräldrarna likaså.

Allra störst skillnad ser vi hos lärarna. Lärare i friskolor är betydligt nöjdare, de upplever mer stöd från sin arbetsgivare vid hög arbetsbelastning och anser att de har större möjlighet att påverka.

Just nu leder regeringen ett intensivt reformarbete på skolområdet. Många förslag är bra, som skärpta sanktioner för skolor med låg kvalitet. Men det finns ett antal förslag som sammantagna riskerar att få ödesdigra konsekvenser. Låt oss förklara tre:

• I utredningen om skärpta villkor för friskolor finns förslag om att friskolor inte ska kunna göra värdeöverföringar. Värdeöverföringar är mer än vinstutdelning, det handlar också om att vi som huvudmän har övergripande kostnader, precis som kommunerna, och att vi använder resurserna där de bäst behövs så att alla elever ska nå målen. Det tuffaste förslaget handlar om att friskolor inte ska få ta emot statsbidrag om de gör värdeöverföringar. Riktade statsbidrag utgör i dag en etablerad del av finansieringen av svensk skola om cirka 8 procent. Friskolors vinstmarginal ligger i snitt på 3–4 procent och då förstår vem som helst att en skola inte kan avstå från 8 procent. Det innebär att skolor som exempelvis minskar i elevantal under en period snabbt kan tvingas stänga, i stället för att kunna ta sig igenom utmanande tider.

• I utredningen om lärares undervisningstid föreslås en återgång till reglerad arbetstid. Vilken annan yrkesgrupp med fyra–fem års universitetsstudier skulle acceptera att politiken styr exakt hur den fördelar sin arbetstid? På fullaste allvar vill man nu reglera hur många timmar lärare ska undervisa och hur många som ska ägnas åt förberedelser. Det visar bristande tilltro till lärarna och fråntar huvudmännen möjligheten att utforma sin verksamhet utifrån en pedagogisk idé.

• I utredningen om ett nytt finansieringssystem föreslås att kommuner ska få göra ett avdrag från skolpengen till friskolor med 6 procent. Det är helt rätt att kommuner har ett bredare ansvar, att de måste erbjuda alla barn en plats nära hemmet och även har vissa myndighetsuppgifter. Men redan i dag visar undersökningar att kommunerna tar betalt för det, genom att ge friskolor lägre ersättning. Och 6 procent är högt tilltaget – mer än den genomsnittliga vinstmarginalen för friskolor. Utredningen visar själv att kommunernas merkostnader handlar om 2–3 procent.

Vi är långsiktiga aktörer som vill fortsätta bidra till ökad kvalitet i svensk skola. Tillsammans har vi 80 000 elever som varje år når högre resultat än de hade gjort i kommunal skola. Vi måste vara tydliga nu: Genomförs alla dessa förslag kommer vi inte att kunna finnas kvar.

Vi ska vara stolta över ett system som ger elever rätt att välja skola utan att betala elevavgifter, som i andra länder. Vi välkomnar åtgärder för att komma till rätta med skolor som håller låg kvalitet, fristående som kommunala. Men slå inte undan fötterna för välfungerande skolor.

 

Johan Kyllerman, vd Atvexa

Cecilia Carnefeldt, styrelseordförande Kunskapsskolan i Sverige

Lars Jonsson, vd Internationella Engelska Skolan

Lena Lingman, skolchef Hudikskolan och Hudikgymnasiet

Malin Stjernman, vd Frida utbildning

Marie Pilfalk, skolchef Broholmskolan

Mikael Karlsson, vd Lärandegruppen i Sverige

 

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 15 september 2025.