Debattartikel: Stäng inte de bästa skolorna

De senaste PISA-resultaten visar på de lägsta nivåerna någonsin för svenska 15-åringar. I ett läge där svensk skola befinner sig i kris borde politiken fokusera på vad som faktiskt fungerar. Istället driver flera partier på för förslag som riskerar att slå ut de skolor som uppnår bäst resultat.
PISA-undersökningen var deprimerande läsning. Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik faller kraftigt, och hela en tredjedel av eleverna i årskurs nio når inte upp till grundläggande nivå.

När en tredjedel av eleverna sviks borde reaktionen från våra politiker vara självklar; sätt in alla resurser där problemen finns och ta lärdom av de skolor som faktiskt lyckas. Istället har politiken under flera år lagt sin energi på motsatsen – att försvåra för de skolor som levererar hög kvalitet.

Istället för att rikta insatser mot skolor som inte håller måttet – oavsett om de är kommunala eller fristående – läggs det fram generella förslag som slår blint mot hela friskolesektorn. Givetvis ska vi ha skarp insyn och höga kvalitetskrav på alla skolor. Men att slå undan fötterna för välfungerande skolor skadar främst de elever som valt dem.

Nu föreslås dessutom fler åtgärder som ytterligare hotar valfriheten och kvaliteten:
● Minskad skolpeng: Förslag finns på att sänka skolpengen för friskolor med 6–10 procent. Detta trots att friskolor redan i dag får lägre resurser per elev. Med en genomsnittlig marginal på runt 4 procent är detta en ren orimlighet som kommer att tvinga fram nedläggningar.
● Byråkratiska hinder: Krav på att alla friskolor måste söka om sina tillstånd skapar en enorm osäkerhet. Även en mindre ökning av antalet elever ska kräva ett nytt tillstånd, vilket stoppar populära skolor från att ta emot fler elever som står i kö.
● Förbud mot aktiebolag: Förslag drivs om att helt förbjuda aktiebolagsformen i skolan – ett direkt hot mot skolsystemets stabilitet. Idag drivs ca 73 procent av fristående skolor som aktiebolag.

Både Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men även Liberalerna, har visat ambitioner att gå vidare med flera av delarna. Det skapar en enorm osäkerhet för landets elever och föräldrar. Går dessa förslag igenom kommer ett stort antal friskolor att tvingas lägga ned sin verksamhet.

Vi företräder tre av Sveriges största friskoleföretag, med tillsammans drygt 40 000 barn och elever, samt 80 000 vårdnadshavare. Vi har ofta bättre förutsättningar än mindre aktörer, att klara olika förändringar. Men vi vill vara helt tydliga, blir dessa förslag verklighet ställs även vi inför stora svårigheter att erbjuda en god utbildning och att kunna finnas kvar.
Om vi tvingas stänga är det eleverna som förlorar sin skola – en skola de själva aktivt har valt.

Verkligheten talar sitt tydliga språk. Oavsett vilka kvalitetsparametrar man studerar har friskolor i genomsnitt bättre resultat än kommunala skolor, även när man tar hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Fler elever på friskolor når behörighet till vidare studier, fler elever når kunskapskraven och det är både nöjdare elever och lärare.

Skolverkets statistik för de senaste tio åren visar tydligt var skillnaderna finns:
● Av de 38 skolor i Sverige som under alla dessa år haft lägst andel godkända elever är alla 38 kommunala.
● I andra änden finns 87 skolor som kontinuerligt uppvisar högst resultat. Av dessa är 65 friskolor.

Om Sverige ska vända den nedåtgående trenden och höja kunskapsresultaten igen måste vi bygga vidare på det som fungerar. Sverige behöver fler skolor med höga resultat – inte färre.

Cecilia Carnefeldt, ordförande Kunskapsskolan
Mikael Karlsson, vd Läradegruppen
Johan Kyllerman, vd Atvexa

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 21 september 2026.