Debattartikel: Vinstutredningens förslag slår hårt

Regeringen och dess särskilde utredare, Joakim Stymne, vill att det ska bli ”oattraktivt att driva skolor för den som främst vill sko sig på skolpengen”. Utredningen vill komma åt oseriösa aktörer, men riktar förslagen mot alla fristående skolor och förskolor. Vi är djupt oroade över att förslagen riskerar att slå undan benen för välfungerande, kvalitativa och populära friskolor landet över.

Den valfrihet och mångfald som fristående skolor bidragit till är uppskattad. I dag går 420 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor – en siffra som ökat varje år sedan friskolereformen infördes 1992. 245 av landets kommuner har fristående förskolor, 186 har minst en fristående grundskola och 97 har en eller flera fristående gymnasieskolor. Friskolor är i dag en självklar del av det svenska skolsystemet som politiker behöver slå vakt om.

Låt oss tala klarspråk. Det finns skolor i Sverige, både fristående och kommunala, som inte levererat vad de ska. Skolor där kvaliteten år efter år är låg och där en hög andel elever inte når godkända betyg. Där stöket förstör studiero i klassrummen och där skolmiljön är otrygg för både lärare och elever.

Dessa skolor utgör dock en försvinnande liten andel av alla skolor och bristande kvalitet är inte ett friskoleproblem. Tvärtom visar bland annat Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att friskolor oftare får högsta möjliga omdöme och myndighetens årliga skolenkät visar att både vårdnadshavare och lärare är mer nöjda i friskolor.

Enligt en analys av Pisaresultaten ligger friskolornas elever ett läsår före i inlärning. Sveriges friskolor bidrar till Sveriges numera höga resultat i internationella kunskapsmätningar. Utmaningar kvarstår förstås för Sverige som kunskapsnation. Vi som företrädare för friskolor vill vara med och ta ett ännu större ansvar för att ta oss an dem.

Flera av utredningens förslag slår dock brett mot alla friskolor och risken är överhängande att de ekonomiska förutsättningarna förändras så kraftigt att många på sikt tvingas avveckla sin verksamhet.

Vi delar utredningens ansats om att skolor med stora kvalitetsbrister behöver göra något åt problemen innan de delar ut vinst. Det går i linje med den uppförandekod för Sveriges friskolor som vår arbetsgivar- och branschorganisation, Almega Utbildning, nyligen presenterat. Här tar branschen ett eget ansvar.

Men i den drygt 600 sidor långa utredningen sitter djävulen i detaljerna.

Det finns ett flertal förslag i utredningen som är mycket oroande. Allvarligast är förslagen som i flera situationer ska förbjuda värdeöverföringar i en koncern. Förbudet gör det bland annat svårt att fördela om pengar till skolor med mer utmanande elevunderlag – vilket slår mot socioekonomiskt svaga elever.

Särskilt svårt är också förslaget om att villkora de kvalitetshöjande statsbidragen till elever som valt friskolor. Om friskolor, som tar emot kvalitetshöjande statsbidrag, inte får dela ut delar av sitt överskott till ägare innebär det i praktiken ett totalt vinstförbud. Statsbidragen utgör i snitt 8–10 procent av en skolas intäkter medan det genomsnittliga överskottet ligger på 3–5 procent. Vinstutdelningen är mindre än så.

Statsbidragen är dessutom redan öronmärkta och om de inte används betalas de tillbaka.

Redan i dag varnar Skolinspektionen för att många friskolor har för små marginaler och kraven på ekonomisk långsiktighet har skärpts.

Att i praktiken totalförbjuda utdelning skulle få långtgående konsekvenser eftersom 8 av 10 friskoleelever går i en skola som drivs av aktiebolag, där ägare vid olika tillfällen skjutit till egna medel för att starta skolan, tagit banklån till investeringar och tecknat långa hyreskontrakt. Om den som investerar och tar ekonomiska risker inte kan få viss ränta kommer den modell som i decennier garanterat mångfald, valfrihet och utvecklingskraft i svensk skola att gå förlorad.

De kommande åren blir ett vägskäl för svensk skola och det är viktigt att samlas kring skolans riktiga problem i stället för att straffa landets friskolor. Det finns mycket som är bra i den svenska skolan, något som bekräftats av flera internationella kunskapsstudier de senaste åren. Låt oss bygga vidare på det i stället för att slå mot det som fungerar.

I förlängningen hotar utredarens förslag både mångfald och valfrihet. Det är nu upp till Tidöpartierna att avgöra om de vill avveckla valfriheten för den miljon vårdnadshavare och väljare som valt fristående alternativ för sina barn eller i stället utveckla mångfalden.

Cecilia Carnefeldt
Kunskapsskolan

Lars Jonsson
Internationella engelska skolan

Mikael Karlsson
Lärande

Johan Kyllerman
Atvexa

Lena Lingman
Hudikskolan

Patrik Nystedt
Utbildia

Joakim Ollén
Kunskapsporten

Marie Pilfalk
Broholmskolan

Jan Rosman
Agapeskolorna

Lotta Smith
Cedergrenska

Malin Stjernman
Fridaskolorna

Marcus Strömberg
Academedia

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 14 april 2025.