På Akers Friskola får elever hjälp att hantera digital stress

Publicerad 22 november 2022

Sms-pling, push-notiser och gilla-markeringar på sociala medier har blivit en naturlig del av vår vardag. Men hur naturliga är de här dopamintriggande signalerna i våra telefoner och på våra skärmar egentligen? Och hur påverkar de oss? Elever, föräldrar och personal på Akers Friskola fick svaret på de här frågorna och många fler när de lyssnade till föreläsaren Patrik Wincent som besökte skolan och pratade om digital stress.

Eleverna strömmar in i lokalen där terapeuten, coachen och föreläsaren Patrik Wincent väntar på att få prata om hur man kan upptäcka ett digitalt beroende och vad man kan göra åt det. Många elever går med huvudet böjt över sina mobilskärmar och verkar inte lägga märke till vad som händer omkring dem.

Patrik som driver både Internetakuten och Dataspelsakuten, två företag som hjälper unga och vuxna som ”fastnat framför skärmen”, känner igen beteendet. Han har en hel del erfarenhet inom området digital stress, bland annat har han skrivit böcker på temat beroendeproblematik: Den digitala drogen och När vi släpper kontrollen. Men för de allra flesta är han nog mest känd från programmet Lyxfällan, som han tidigare varit programledare för.

Aktiv föräldragrupp sätter föreläsningar på kartan

Akers Friskolas rektor Johanna Allard, tillsammans med skolans pedagogiska ledningsgrupp, försöker med jämna mellanrum bjuda in eleverna till föreläsningar om olika relevanta ämnen.

— Vi har en väldigt aktiv föräldragrupp, och det har varit önskemål från föräldrar om fler föreläsningar. När erbjudandet om den här föreläsningen kom kändes det som ett väldigt relevant ämne att ta upp med våra elever, säger Johanna.

Multitasking är en term som nog många av eleverna, och säkert även deras föräldrar, känner igen, och som har en positiv klang i mångas öron. Patrik ser det ur ett annat perspektiv och lyfter problemet med att vilja göra flera saker samtidigt. Han förklarar att om vi gör fyra saker samtidigt, kommer vi bara att kunna prestera 25 procent på varje sak. Om vi istället lägger all vår fokus på en sak, säger det sig självt att vi kommer att prestera 100 procent på den saken. Han drar en parallell till utmaningen i att elever gärna vill ha flera skärmar uppe samtidigt, och den bristande koncentrationen som kommer med det.

— Vi ser ju det här, att eleverna sitter mycket med sina skärmar och att de har svårare att hålla fokus. Elever vill inte gärna lämna ifrån sig sina mobiler utan de vill helst ha något uppe i mobilen, samtidigt som de arbetar på en annan skärm, förklarar Johanna.

Identifiera beroendet tillsammans

Patrik är noga med att fastslå att skärmanvändande i sig inte är något dåligt. Han menar att det snarare är viktigt att hitta en balans för att inte gå miste om livet utanför teknologin. På det sättet kan teknologi få fortsätta vara något positivt i tillvaron som ju kan bidra till en ökad livskvalitet.

De flesta elever på föreläsningen nickar igenkännande när Patrik frågar om de känner en känsla av välbehag efter att de tränat, fått en kram av en kompis eller ätit mat de tycker extra mycket om. Han förklarar att de här sakerna triggar belöningscentret i vår hjärna, som då utsöndrar dopamin och ger oss en känsla av eufori som sprids i kroppen. Sociala medier med sina gilla-markeringar, kommentarer, notiser och pling-ljud fungerar på samma sätt. De är utformade för att ge kickar av dopamin, vilket gör det lätt att utveckla ett beroende av denna digitala verklighet.

Vad kan ett digitalt beroende leda till, är det någon som undrar i publiken. Patrik svarar helt krasst att det kan leda till problematisk skolfrånvaro, sänkta betyg, lägre fysisk aktivitet, färre sociala interaktioner och därmed också svårigheter att kommunicera med människor ansikte mot ansikte. Det kan kännas svårt att veta hur man ska gå till väga för att möta det här problemet, och just därför föreläser Patrik om detta.

— Föreläsningen hjälper föräldrar och elever att identifiera det digitala beroendet och förser dem med konkreta verktyg. Budskapet är att kunna generera kunskap och insikter för både eleverna och föräldrarna kring psykologin bakom vår teknik, och få tillbaka vår kontroll så vi kan hitta en balans i vår vardag, förklarar Patrik.

Barn tar efter sina föräldrar

Föreläsningen blev mycket uppskattad bland personal, föräldrar och också elever.

En elev i åk 6 berättar vad han tyckte om föreläsningen:

— Föreläsningen var bra. Jag kände igen att det kan vara svårt att gå ifrån skärmen om du sitter och spelar. Patrik visade bilder på barn som försökte använda tidningar som en Ipad, och det förvånade mig att det finns barn som tror att en tidning är en skärm.

Vad är den största lärdomen du tar med dig från föreläsningen?

— Vi har redan en bestämd speltid hemma, och mina föräldrar kan ändra mina speltider. Oftast pratar vi och diskuterar när tiderna ändras. Jag skulle helst vilja ha minst en timme varje dag, men man måste få bra betyg på proven och det brukar jag oftast ha!

Det är viktigt att även föräldrar har kunskap om digital stress och hur det påverkar barnens möjligheter till inlärning. Förhoppningsvis kan de reflektera över sina egna vanor med skärmar och ett ständigt informationsflöde. Det tål att påminnas om att barn ju ofta tar efter sina föräldrar. Därför avrundades kvällen med att även vårdnadshavare fick ta del av Patrik Wincents föreläsning.

Mer om ämnet

..

Presskontakt

Presskontakt

Dela gärna den här artikeln!